Kapitel 36 Livet Utan Dig! (sista delen)

3 ÅR senare
 
Ur Nialls Perspektiv.
 
Jag och Annie är som ett par även fast vi inte är tillsammans offentligt efter som hon liksom är DÖD.
Louis och Eleanor ska gifta sig lite senare i dag det kommer bli amazing.Zayn och Perrie har två barn som heter Malin och Annie dom är tvillingar.Liam och Danielle är gifta och har ett bar som heter James det är en kille.
***
Jag tar på mig min slips och tittar mig i spegeln och ler mot mig själv jag ser underbar ut...haha skoja men jag ser bra ut seriöst det ser inte så illa ut.
Nu är det bara att vänta på att Harry och Isabell hämtar upp mig.
Jag går snabbt till Harrys bil när den kör in på infarten.
-"Hej Nialler"Säger han och ler men hans leende försvinner snabbt från läpparna och jag undrar varför och det är då jag ser att Isabell gråter vad är det som har hänt.
-"Isabell vad är det gumman?"Frågar Harry och hon ler mot han.
-"Jag är så glad att Niall är tillbaka i bandet och att Louis ska gifta sig"Säger hon och vi alla börjar skratta seriöst den tjejen är underbar.
 
 
Jag vaknar med ett ryck och tittar på klockan och ser att den är 1 på natten men det är inte det som fångar min upmärksamhet det är årtalet bredvid klockan det vissar 2012 WTF?
Jag tittar mig om kring och får en chock när jag ser att jag är i ett hotell rum och jag ser att Annie ligger bredvid mig.
Jag rör lite vid hennes arm och värmen från hennes kropp får mig att dra bort den snabbt seriöst vad är det som har hänt.
-"Niall klockan är 1 försök somna om"Säger en smndrucken Annie.....Vänta var allt bara en dröm?
-"Annie jag drömde en mardröm"Säger jag och jag hör hur hon fnissar innan hon reser sig upp och kramar om mig.
-"Niall lilla pojken kom igen vad kan hända när jag är med dig här på din turne"Säger hon.
-"Men skulle inte du till din syster?"Frågar jag.
-"Niall minns du inget sen i går eller då Harry fråga varför jag inte följde med på turnen och du fråga om jag ville med?"Frågar hon och jag ruskar på huvet och inte fören hon drar sin hand under mitt öga märker jag att jag gråter.
-"Jag älskar dig Annie jag vet inte vad jag skulle göra utan dig"Säger jag och hon skrattar.
-"Jag älskar dig mäst i hela vida VÄRLDEN"Säger hon och kysser mig mjukt på läpparna.
 
THE END <3
----------------------------------------
sista delen av Livet utan dig snart kommer nästa novell upp.......jag vet att jag sa att det skulle bli en Larry novell men jag ångra mig och ska göra en som ni snart får veta mer om.
 

Kapitel 35 Livet Utan Dig!

Ur Isabells perspektiv.

 

Jag och Harry satt på min veranda och snacka det var skönt att vara hemma igen det enda jag inte saknat var min familj dom är SÅ pinsama seriöst jag må vara 20 men liksom det är hemskt mamma behandlar mig som om jag vore 3 eller något.

-"Så när ska du vissa mig runt här?"Frågar Harry.

-”Ja visst”Svarar jag han säger att han bara ska gå på toa .Jag sätter mig ner på trappan och ser hur Alexander och hans ”gäng” kommer nere på vägen och jag hoppas för allt i världen att dom inte ska se mig men sjävklart gör dom det och Alexander sätter genast av stegen mot mig….kan han inte bara låta mig vara i fred?

-”Jag ser att du är tillbaka Isabell var det kul att träffa din lilla ”pojkvän” nere i London?”Frågar han och jag suckar nu börjas det igen om att dom inte tror mig att jag har en kille men jag börjar vänja mig efter som det alltid vart så att dom är stora feta IDIOTER hela bunten.

Jag tittar på han och han puttar ner mig så att jag ramlar ner på gruset vi har nedanför trappan jag satt på.

-”Vad fan gjorde du så där för?”Säger jag och han ler överlägset innan han sätter sig bredvid mig.

-”Det är fult att ljuga Isabell det vet du så sluta med det”Fräser han fram innan han slår mig i bak huvudet med handflatan och det svider.

-”VAD FAN GÖR DU?!”Hör jag Harry skrika och alla tittar upp på han kanske för att han snacka engelska och för att han skrek på dom.

-”Men oj du är den där killen min syrra har hela rummet fullt av bilder på Harry någonting”Säger Alexander och tittar på Harry som tittar ursingit på han.

-”Vad menar du med det nu då eller var det bara ett konstation för din egen sida?”Frågar Harry surt och Erik en av dom i Alexanders gäng kommer fram till killarna som står och snackar.

-”Min flickvän är ett sjukt  stort fan skulle du liksom kunna skriva en autograf som jag kan ge till henne?”Fråga han tyst och Harry tittar surt på han innan han hjälper mig upp på fötter.

-”Gick det bra”Frågar han mig när jag står upp och jag nickar och han ler lite mot mig.

-”Våga inte röra henne igen”Väser han åt killarna som snabbare än jag nåsonsin har sett dom försvinna försvinner bort från min gård.

-”Vilka var dom?”Frågar Harry undrarnde och jag tittar ner i marken vad ska jag säga till han jag vet ju inte hur han kommer reagera om jag berättar att dom alltid har mobbat mig.

-”Bara några killar i min gamla klass”Svarar jag tyst mot han och han drar in mig i en varm mysig Harry kram en sån som bara han kan ge.

-”Vill du fortfarande se Grängesberg?”Frågar jag och han nickar och ler sitt underbara leende som jag ÄLSKAR så sjukt mycket. Jag tar hans hand och rycker med han ner för den långa backen som leder os ner till Björkalén. Jag tittar mig omkring och bestämmer mig för att vissa han lekparken jag ALLTID gick till när jag var mindre om man nu kan kalla det lekpark efter som dom tagit bort både klätter stälningen och gungorne då det finns inte så mycket kvar snart är väl hela jävla lekparken borta och alla mina barndoms minnen med den.

Jag sätter mig ner på en av dom slitna gröna bänkarna och tittar mig omkring och det första som kommer upp i mitt huvud det är när jag och Isabelle…..Lite komiskt att vi har samma namn men att det skiljer en bokstav.Jaja tillbaka till ämnet vi brukade sitta i den nu mera kattskits fulla sandlådan och leka med hennes lilla syster Amanda.Isabelle är några år yngre mig hon är 17 men vi va ändå alltid bästa vänner när vi va små men jag vet inte vad hon håller på med längre.Hon bor ju fortfarande granne med mig men jag tror hon är mycket i stallet efter som hon är VÄLDIGT häst intresserad precis som hennes lilla syster Amanda som nu är 9.Dom båda rider men Amanda rider bara för skojskull.

Jag tittar på Harry som har satt sig bredvid mig med et GLATT leende på läpparna som får mig att skratta till lite.

-”Vi kan hyra film snälla”Säger han och jag skrattar men nickar och vi börjar gå fram på byn där vi ska till maken där dom hyr ut filmer och så kan vi ju ALLTID köpa något vi kan äta under filmen det skulle vara bra.

-”Vilken film?”Frågar jag och Harry håller upp titanic och gör hundvalps minnen och försöker få mig att säga ja.

-”SNÄLLLA SNÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLLA”Ber han mig och jag skrattar åt han innan jag nickar.

Han gör någon slags glädje dans och jag skrattar mer och Harry ler stort mot mig.

-”Harry du är konstig riktigt konstig”Säger jag och han skrattar bara åt mig innan jag går och hyr filmen medans Harry väljer dricka och godis.

Jag ler mot han när han kommer med en stort cola och godis han är för go han.

När vi fixat allt går vi hem åt vilket tar sin lilla tid efter som Harry klagar typ hela tiden även fast det inte är han som bär påsarna.Jag skrattar mäst åt hur töntigt det låter när han frågar var 5 minut om vi är framme snart det är som en liten 5 åring som sitter i en bil och vill komma fram men får bara NEJ som svar.

-”Harry du gick hela vägen ditt utan att klaga vad fan är det för fel nu då?”Frågar jag och Harry tittar på mig innan han ler och rodnar.

-”Jag vill se på film med dig”Säger han samtidigt som han tittar ner och ler mot marken och jag skrattar till och tänker på what make you beautiful det ör så typiskti att det ska komma uppp i mitt huvud just nu liksom inte alls läge just här.

 

Ur Nialls Perspektiv.

 

Jag kliver in i rättsalen och sätter mig på den platsen jag blivit till sagt att jag ska sitta på och som den lilla ducktiga pojken jag är så lysnar jag.

Jag märker hur salen snabbt fylls med folk och jag blir bara mer och mer nervös att få veta vem det var som dödade Annie.

Efter 5 minuter är hela salen full och alla  tystnar snabbt när dommaren kommer in i salen.

Jag sitter på helspän och hör inte ett ord vad han säger och helt plötsligt öppnas dörren och in kommer ingen mindre än Amanda vad fan gör hon här är det hon som dödat min underbart vackra och värdefulla Annie?

-”Ja vad har du och säga till dit försvar Amanda?”Frågar dommaren henne och hon går fram så att alla kan se henne……Blyghet har ju ALDRIG vart hennes sak.

-”Jag gjorde det för att hon inte förtjäna att leva hon gjorde det surt för alla ända sen hon gick på dagis har hon vart en stor JÄVLA plåga för oss alla hon har alltid vart den där tjejen som ingen ville vara med om man bortser från alla killarna för dom ville väldigt gärna vara med henne. Sen när hon blev större och hennes bror dog så flytta hon till Mullingar och tog det som betyder mäst för mig min blivande man Niall Horan han må inte vetat att jag fanns och jag må inte vetat vem han var fören 2010 då han blev min stora kärlek bara för han var medi x Faktor men sen när jag fick veta att han var tillsammans med Annie Jones så fick jag seriöst nog hade hon inte förstört mitt liv nog.Så när hon kom tillbaka till Paris för att hälsa på sin syster så tog jag chansen och såg till att bli av med mina problem och efter som hon inte frivilligt ville göra slut med Niall så fick jag henne att inte ha något val.Sen så fick jag ju jobb som model och då ville Will att jag skulle spela Nialls flickvän och jag hade INGET i mot det efter som jag hade Niall som stor kärlek och igentligen gjorde jag er alla en tjänst genom att göra mig av med henne och jag skäms inte för det jag gjorde och ångrar det inte heller för det var precis det hon förtjäna så mycket hon förstört för så många genom att vara som hon är tro att hon inte är någon särskild person sen få ett sånt perfekt liv”

Jag slutar lyssna på henne och fattar inte hur hon kan säga att Annie hade ett perfekt liv hon förlorade sin bror och allt men det enda bra var väl att hon hittade kärlek och att hon gjorde mig hel och att jag gjorde henne hel.Jag vet inte vad jag ska säga men jag vet en sak jag visste redan från början att jag inte gillade Amanda jag visste att det var något fel på henne hon hade alldeles för bra självförtroende för att det skulle vara bra för henne liksom man ska ha sjävlförtroende det säger jag inte att man inte ska ha men man ska inte ha sånt självförtroende att man tror att man är så mycket bättre än alla andra man ska våga vara sig själv men fan heller vara som HENNE.

Jag sitter i mina egna tankar hela rättegången och dom dömer henne till physiskt sjuk precis som jag tänkte hella tiden när hon berätta sin historia om VARFÖR hon gjorde det mo tAnnie…Min underbara Annie.

Jag reser mig upp och går ut ur rät salen när det typ bara var jag kvar.Jag vet att jag kommer behöva snacka med killarna om saken senare men jag årkar värkligen inte med att snacka med dom nu.

Jag går sakta hem åt jag vet igentligen inte varför dom hade rätegången här i Mullingar när hon kommer från Paris men det kan ju vara för att dom flästa av Annies släkt och det bor här och är här just NU.

Jag känner hur någon lägger en hand på min axel så jag vänder mig om och där står Annies mamma.

-”Niall jag är ledsen att jag inte gillade dig förut och tack för att du tog hand om Annie när jag inte gjorde det”Säger hon och jag hör att hon är nära till tårar när hon snacka mer mig liksom. Jag var Annies kille den som tog hand om henne när hennes mamma dissade henne fast det var ju på grund av mig hon dissade henne också men endå.

 

Ur Harrys perspektiv.

 

Jag kommer ÄNTLIGEN fram till Isabells hus hon är väldigt gullig när hon är irriterad för det märktes det att hon var på mig.Jag vet inte hur jag ska kunna säga till henne att jag gillar henne men jag måste göra det för liksom jag klarar inte av att se henne utan att veta att hon inte är min och kunnat vara det om hon nu vill vara min förstås hon kanske är kär i någon annan kanske någon av tuffingarna som var på henne i dag.

Jag blir sur av bara tanken på att dom slog henne hur kan man göra något så elakt mot någon så underbar som Isabell hon har väl ALDRIG gjort dom något liksom.

När vi kommer in i huset så märker vi att ingen är hemma och jag ler lite för mig själv det ska bli kul att ha lite ENSAM tid med Isabell .

-”Ska vi se på film nu Harry du som har velat det hela tiden?”Frågar Isabell och hon använder en röst man använder till små barn och jag suckar bara men nickar självklart för att se på film med henne är precis det jag vill göra så.

Hon drar med mig ut i vardags rummet och jag sätter mig i soffan medans hon går fram och fixar med dvd. Jag ser hur hon ler lite för sig själv.

Hon kommer och sätter sig vid mig och när det kommer till att välja språk sätter hon på engelskt tal och svensk text och jag är glad att hon inte gjorde tvärtom efter som hon kan lite engelska i alla fall medans jag inte kan ett enda ord svenska.

-”Du Isabell du måste lära mig svenska”Säger jag och hon ler.

Hon berättar lite under reklamen och jag följer varenda liten rörelse hon tar.

-”Isabell jag gillar dig”Säger jag helt plötsligt och inser försent att jag sa det högt.

Hon tittar på mig innan hon rodar.

-”Jag gillar dig med Harry”Säger hon tyst samtidigt som hon tittar ner i sina händer.

Jag tar hennes ansikte i mina händer.

-”Våga inte gömma ditt vackra ansikte igen”Säger jag allvarligt och hon rodnar ännu mer men hon gömer det inte och jag ler mot henne hon är så sjukt gullig.

Under filmen sitter Isabell och gråter på vissa ställen och ja tröstar henne självklart efter som jag vill inte att hon ska vara ledsen även fast det bara är en film som får henne så ledsen.

-”Tänk dig att förlora någon du älskar”Säger hon helt plötsligt och jag kommer och tänka på Niall han var ju på rätte gång i dag undera hur det gick igentligen vem var den som dödat Annie.

-------------------------------------------------------------------------
Det är exakt 2216 ord i den och ni fick ett kapitel endå för att Chloe här som är min bästis liksom.....ÄLSKAR min novell och ville att jag skulle skriva mer så jag skrev ett långt kapitel av den enkla anledningen att jag hade lust.
kommentera nu DUCKTIGT

Kapitel 34 Livet Utan Dig!

Ur Nialls perspektiv
 
Jag står framför spegeln och tittar på mig själv där jag har slips och kostym det är i dag jag ska få träffa personen som dödade min Annie på rättegången om henne död.Jag sväljer hårt innan jag vänder mig om och möts av det underbara leendet som tillhör Annie.
-"Det kommer gå bra Niall jag kommer vara här när du kommer hem"Säger hon och jag nickar innan jag kysser hennes kalla läppar.
 
Ur Harrys perspektiv
 
Jag och Isabell sitter på planet till Sverige där vi ska ta bussen från arlanda till centrala stockholm där vi ska ta tåg från station till örebro där vi ska byta tåg mot Ludvika där vi ska stanna i 5 minuter innan tåget fortsätter mot Grängesberg.
Jag tittar på Isabell som sover mot min axel hon är vacker jag kan inte fatta hur man kan vara så underbart vacker och underbart snäll på samma gång.
***
Vi står och väntar på tåget som kommer om 3 minuter....Buss resan hitt gick ganska bra efter som ingen vet att jag är här men det dröjer väl inte länge innan någon får reda på det men då är jag förhoppningsvis i Grängesberg med Isabell.
***
Tåget stannar på stationen i Grängesberg klockan är 5 på eftermidagen men vi båda är väldigt trötta efter som vi åkte mitt i natten från min lägenhet i London.
Jag tittar mig om kring lite och det är fint. Det första jag lägger märke till på stationen är den stora vackra bygnaden som står där.
 
-------------------------------------
 

Kapitel 33 Livet Utan Dig!

Ur Nialls perspektiv

Jag känner hur lyckan sprider sig igenom min kropp jag älskar verkligen Annie av hela mitt hjärta och jag vet inte vad jag skulle göra utan henne.
Jag tittar in i dom underbart gröna ögonen som tittar tillbaka på mig jag förstår inte hur jag kan ha förtjänat något så vackert.
Jag borde igentligen somnat för längesen men jag kan inte för jag måste välja om jag är redo att vara med i one
Direction igen men ska jag va ärlig så vet jag inte om jag klarar av det jag vet hur gärna killarna vill ha mig tillbaka men vill jag vara tillbaka?
Jag grubblar typ hela natten men måste ha somnat för jag vaknar av att Louis häller iskallt vatten över mig och ska jag vara ätlig så har jag saknat hans galna lekfulla saker som han gör helt spontant som alltid får mig att skratta.
Jag har saknat alla killarna på ett sätt men det har även känts så bra att bara va en vanlig kille igen och inte Niall Horan från one direction utan bara Niall.
Jag reser på mig och går ner för att äta frukost och vid bordet sitter Harry och tjejen jag fortfarande inte vet varför hon är här men så länge Harry har det där löjliga leendet på läpparna så har jag inget i mot henne. Jag vet att jag har samma leende på läpparna när jag är med Annie jag liksom gillar den jag när jag är med henne. Jag undrar om hon isabell också har känslor för Harry för som det ser ut nu värkar dom väldigt tajta.
-"Så Isabell berätta om dig själv jag vet inget om dig"säger jag och hon ler
Mot mig.
-"Jag heter isabell och kommer från Sverige jag bor i en lite. By eller vad man ska kalla det som heter Grängesberg där bor det inte jätte mycket folk så det är nästan så att alla känner alla om man är en social person förstås.jag har kusiner på Irland och var på en av era konserter och sen träffades jag och Harry på flyget till Sverige och vi snacka och så sen så glömde vi byta nummer Harry gick in i mig i en livs medels butik och så har vi hålt kontakten ja det är nog det mest intressanta som hänt i mitt liv mer än att jag började på högstadiet och träffa stora idioter "säger hon och jag nickar hon verkar helt okej en typisk Harry tjej det är liksom som om dom är samman länkade på något vis dom måste typ vara gjorda för varandra
Och om dom nu inte är i hop så bör dom bli det för dom är liksom det perfekta paret.

Ur Harrys perspektiv

Jag tittar på isabell och känner hur det löjligt stora leendet kommer upp på
Mina läppar det leendet som jag alltid har när jag ser isabell.
Jag kommer verkligen att tycka det bli kul att åka till Grängesberg och se hur hon lever liksom jag tror hennes liv är LITE annorlunda mot mitt om vi säger så. Jag vet inte om isabell känner som jag men jag skulle INTE ha något i mot att vara mer än vänner med henne för hon har det där lilla extra som typ ingen annan har och dom personerna som har det ska man inte låta gå det var en av anledningarna att jag blev så ledsne när jag såg att jag inte hade hennes nummer förut och den andra är nog för jag HAR känslor för henne och har haft det ända sen konserten jag visste redan då att det var något extra med henne hon liksom sken av glädje.
-"Så Niall har du bestämt dig om du kommer tillbaka och jag tål inte ett jag kommer inte med"säger jag och han skrattar.
-"Ja Harry jag har bestämt att jag inte kommer komma tillbaka.....än jag måste få samla mig lite och om ni fortfarande vill ha med mig i bandet sen när jag gjort det så skulle jag vara den lyckligaste irländska lilla pojken någonsin"svarar han och jag ler mot han för han kommer alltid vara välkommen in i one direction det är där han hör hemma men han behöver tid och då ska vi ge honom tid.
______________________
Nu gör jag något jätte dumt jag är uppe då jag bör sova men skit samma jag behövde bli tröt och det blev jag av att skriva det här kapitlet så här har ni jag vet att det kanske inte är världens längsta men jag är stolt för just nu är det här den längsta novellen jag någonsin skrivit och vet ni vad jag har en as bra ide till en ny novell men jag vill inte sluta på den här så den andra får vänta för jag vill faktiskt inte att den här tt slut det finns så mycket man kan fortsätta skriva om liksom ;) nu ska jag sova .....jag har skol foto i morgon och kommer säkert se ut som skit men skit samma det har jag gjort varje år så varför inte ett år till:)

4till nästa?


Kapitel 32 Livet Utan Dig!

Ur Nialls perspektiv.
 
Jag tittar på lappen många gånger det är Annies handstil jag skyndar mig upp på mitt rum och tittar mig förvirrat omkring men ingen Annie syns till och jag brister i tårar jag vill h henne här med mig.
Jag rycker till när min mobil lyser upp.
Jag hör hur det låter av knapparna som trycks ner men det är ingen som är där.
Jag reser mig upp och tar tag i mobilen och ser att det är ett medelande.
Personen som  det vissas till aatt den ska skickas till är mig det är mitt eget nummer som står är uppe vem kaa ha skrivit det?
-"Niall förlåter du mig för att jag lämnade dig?"Hör jag den ljusa stämman som tillhör Annie bakom mig och jag vänder mig om och tittar in i dom fina gröna ögonen som bara hon har.Jag tappar talförmågan så jag nickar bara och ett litet leende syns på hennes läppar.
-"Jag menade aldrig detjag sa"Säger jag när jag fått tillbaka talförmågan.
-"Jag vet"Svarar hon innan hon trycker sina kalla läppar mot mina och det känns så underbart att ha henne där vid min sida jag saknat henne så mycket.
-"Vad fick dig att ändra dig att komma tillbaka till mig?"Frågar jag henne.
-"Har du inte koll på datumet Niall?"Frågar hon mig och jag tittar på mobilen och ser att det är den 13 semptember min födelsedag.
-"Grattis Niall"Säger hon tyst men hinner inte säga mycket mer än det innan jag kysser henne och jag känner hur hon ler mot mina läppar.
--------------------------------------------------
Tada...... kort och fjantigt jag vet men kom inte på något mer så skit samma

Kapitel 31 Livet Utan Dig!

Ur Författarens perspektiv 
 
Niall har inte gjort så mycket dom senaste dagarna han vart hemma i Mullingar han har bara funderat på hur det skulle vart om han nu INTE slutade i one direction och vad killarna gör just nu.
Han har legat på sin säng och funderat hur det ska bli att se den som dödat hans älskade Annie i ögonen.Vill han veta vem det är?
Amanda sitter fortfarande i häktet och nekat till allt men det går bara ner för henne efter som det finns finger avtryk på kläderna och Annies kropp. Dom har aldrig haft någon begravning efter som dom behöver Annies kropp till utredningen så det är bara att vänta.
Killarna har slöat hela tiden typ när dom inte haft intevjuer UTAN Niall. Harry har bjudit över Isabell för han vill så gärna träffa henne så hon ska komma till London med ett plan som Harry betalade platsen på.
Sen i efter 2 veckor i London så ska Harry följa med Annie till Sverige till Grängesberg för att vara exakt.
Annie sitter därimot ute i skogen och tittar ut över sjön där Niall friade till henne  hon saknar så mycket att vara mänsklig.
Tumblr_malae8ebh21re4amro1_500_large
Två dagar senare
Ur Nialls perspektiv
 
Jag reser mig upp från sängen för att gå ner och äta något.
Jag släppar mig ner för trappan och ser killarna och en tjej sittande i köket.
-"Hej Niall"Säger Harry och jag springer fram och kramar om honom.
-"Jag har saknat er killar."Säger jag och kramar om dom innan jag går fram till tjejen.
-"Niall"Säger jag och räker fram handen.
-"Isabell"Svarar hon och skakar min hand.
Jag ler mot henne.
-"så Niall saknat oss?"Frågar Zayn och Louis i kör och jag kramar om dom.
-"Självklart att jag saknat er"Svarar jag dom och dom skiner upp i två stora leenden.
-"Så vad gör ni här?"Frågar jag dom och dom tittar ner i golvet.
-"Jo vi vill ha dig tillbaka i bandet"Säger Liam och jag tittar på han.
-"Du behöver inte svara nu snälla tänk på saken i alla fall tills i morgon okej"Säger Harry och tjejen tittar på mig och jag förstår inte varför hon är här med killarna.
Jag tar frukost utan att svara på deras frågor och går tillbaka till mitt rum och det första jag får syn på när jag går upp för trappan är den lilla lappen som sitter på väggen.
 

Kapitel 30 Livet Utan Dig!

Ur Amandas perspektiv

Jag gjorde mig i årdning för att gå och lägga mig när det knackade på dörren. Jag skuttade glatt ditt i hop om att det skulle vara Niall men fick en chock när jag såg två poliser där utanför. Vad gjorde dom här och vad ville dom mig när jag står i rosa nattlinne.
-" ursäkta men kan du följa med oss här?"frågar den kvinnliga av dom och jag tittar på henne oförstående.
-"det gäller mordet på Annie Jones"säger den andra och jag stelnar till innan jag nickar det är ingen ide att kämpa i mot jag kommer bli upptäckt för eller senare men jag hade hoppas på att Niall skulle han kysst och frist till mig först men men det får vänta ett tag till. Jag tar på mig kläder och följer med som ut till polis bilen som dom ska köra
Mig till stationen i. Jag sitter och tänker på vad jag och Niall skulle kunna haft om vi bara hade vart ett riktigt par om Annie inte hade funnits seriöst det skulle vart så mycket lättare om hon var död och att det inte var JAG som hade dödat henne men man kan inte få allt här i världen.
Dom öppnar dörren åt mig och jag tackar som den snälla flickan jag är men jag vet inte om det var rätt läge att tacka för sjusen så det skiter jag i jag tackar bara för att dom öppna dörren. Jag går i mina 12 cm höga klackar som slår hårt mot golvet och ler mot alla som hår för bi jag må vara en bitch men man kan få medlidande om man spelar blåst liksom haha jag är så smart.

Ur Harrys perspektiv

Vi alla sitter i Liams lägenhet och snackar om Niall jag saknar den blonda kille och hans irländska accent. Jag ville inte att han lämna bandet det ville ingen av oss men det var hans eget val. Vi kan ju inte stoppa han vi kan bara hoppas på att han kommer tillbaka till bandet för han är alltid välkommen tillbaka som den irländska killen han är.
Jag tar upp min mobil och ser att jag fått Ett sms från Niall där set står : hej hazza hur är läget det är bra här borta i Mullingar men jag saknar er grabbar ni är som mins bröder liksom och det kommer bli svårt att vara utan er. Vet ni va dom ringde från polisen i dag och berätta att dom hitta den som dödade Annie och att jag är välkommen på rätte gången för den det ska bli spännande att höra Vad den har för försvar och vem det är. Jag hoppas ni killar har det grymt och att det går bra med bandet för ni får verkligen inte sluta på grund av mig ni är alldeles för begåvade för att bara slängas bort ni kommer säkert bli större än någonsin nu när jag är borta ur bandet. Xx Niall
Jag läser smset många gånger om innan jag ger mobilen till Liam dom läser det högt och alla tittar stumt på han ingen av oss fattar att Niall kan skriva så om sig själv att vi skulle vara bättre utan han är bara en stor fet lögn vi är inte samma killar utan han nu är vi bara Louis,Harry ,Liam och Zayn det finns inget one direction utan Niall det känns bara fel att kalla oss det när vi inte är alla killarna liksom vi är fem killar i one direction inte fyra vi är mer än bara ett band vi är bästa vänner och även fast Niall inte är med i bandet mer kommer han alltid ha stor betydelse för oss alla han är ju fortfarande våran bästa vän.


Kapitel 29 Livet Utan Dig!


Ur Nialls perspektiv

Will Börjar skratta.
-"Niall oj du skrämde oss där ett litet tag din lilla skämtare där"säger Will och jag tittat på han med allvarlig blick.
-"Will jag skämtade inte jag hör inte hemma i one direction mer den personen som fick mig att vara med
I x faktor är död det var hon som fick mig att vilja göra det här så nej jag tänker inte fortsätta jag har älskat att vara en del av det här men det här är inte något jag vill göra utan Annie vid
Min sida jag är ledsen och jag hoppas att vi killar kan fortsätta vara vänner för ni är mina fyra bästa vänner"säger jag och alla står stumt och tittar på mig innan Harry brister i tårar.
-"Niall jag vill inte att du ska sluta vi älskar dig och det är klart att vi alltid kommer vara vänner även fast du
Bestämmer att ta en annan väg än oss andra och kom ihåg det finns alltid plats för dig"gråter Harry fram.
Jag går fram till dom och kramar om dom och snart är vi alla i tårar och Will står bara och glor på oss.
-"tack Will för att du fick mig att inse att kändislivet inte är något för mig alla falska personer och skit tack för att du alltid stöttar oss och jag hoppas du tar väl hand om mina grabbar nu när jag inte är med "säger jag och Harry stor gråter mot louis axel det är svårt att säga hej då till dom här underbara killarna men det är vad jag måste göra.
***
Jag sitter på ett plan hem till Irland jag måste få komma hem och vara där ett tag det är där jag vill vara just nu.
Jag sitter bredvid en tjej som är ett fan hon har gråtit hela resan både för att jag är Niall Horan från one direction och för att jag ska sluta ut hennes favorit band one direction.
Jag pluggar in hörlurar i öronen och Harrys vackra stämma kommer upp i moments precis det jag behöver just nu höra mina killar sjunga. Även fast jag inte är en del av dom längre kommer dom alltid vara mina killar.
Jag saknar redan deras upptåg men det är nu så att jag måste leva utan dom för ett tag. Jag tänker på vad Harry sa om att jag alltid var välkommen tillbaka till one direction och det
Värmde att han sa så.
***
När jag landar i Irland så ler jag för det var längesen jag var hemma senast. Jag letar reda på bandet där man hämtar sina väskor och får typ vänta 10 minuter innan mina väskor kommer. Jag tar av väskorna från bandet och börjar gå ut från flygplatsen. Jag letar reda på en taxi och förbereder mig på den långa taxi resen hem. Jag sätter mig i taxin och säger min adress innan jag lutar mig tillbaka och försöker sova efter som klockan typ är 2 på natten. Jag fick ju inte precis jätte mycket sömn på flyget då jag hade ett galet fan vid mig hela resan men det kommer väl minska mes tiden......för hoppnings vis.
Jag vaknar till av att chauffören ruskar om mig och säger att vi är framme och han har rätt där framför är det stor huset där jag växt upp i där jag inte vart på evigheter bara för att jag vart på turné men nu blir det inga fler turnéer för jag är inte med i one direction något mer det är ganska synd men det var det jag måste göra det kändes som det rätta just då och jag följde mitt hjärta.
----------------
Bam bam baaaaa Niall lämna 1D vad tycker ni om det för om ni inte gillar det så snälla fortsätt läsa för det kommer hända grejer .....sen.


Kapitel 28 Livet Utan Dig!

Ur Nialls Perspektiv.
 
Jag sitter och åker till studion i bilen med Paul bakom ratten....Will ville snacka med mig och jag är ganska säker på att det här INTE är bra. vi ska ha någon intevju senare och jag vill VÄRKLIGEN inte ljuga och säga att jag och Amanda har något på gång bara tanken får mig att må ila.
Jag tackar Paul för att han körde mig och han önskar mig lycka till och det är säkert något jg kommer att behöva för jag har en känsla av att det här INTE är ett särskillt bra samtal med Will.
Jag tar ett djupt andetag innan jag går in i studion där Will står och tittar surt på mig.
-"NIALL VAD FAN TÄNKER DU MED IGENTLIGEN SLÄNGER UT HENNE UR BILEN"Skriker han på mig och jag fnissar till jag vet inte varför men jag hade bara en sån lust.
-"Jag sa ju att jag inte ville"Svarar jag bara och han tittar skit surt på mig och seriöst ni annar inte hur svårt jag har att inte brista ut i skratt han ser på mig som jag skulle vara något haan avskyde bara för att jag gjorde det rätta.
***
Efter ett LÅNGT samtal så är jag endå tvungen att "DEJTA" Amanda och jag ska erkänna det i dag i intevjuen men det kan han ju glömma han sa att jag skulle få sparken om jag gjorde något dumt men om han sparkar mig finns det iget one direction så han får väl göra som han vill då.
Jag sitter bredvid Liam och Zayn som båda sitter och förhör mig om hur min dejt med Amanda va och jag berätta saningen och dom får sig ett gått skratt jag är glad att jag har dom som mina bästa vänner dom äger värkligen.
***
-"OCH HÄR ÄR ONE DIRECTION"Utropar tjejen som ska intevjua oss.
-"Hej jag heter Annie"Säger hon och jag känner hur något brytts i mig när hon säger sitt namn och jag vill inte vara här.
-"Så Niall det har vart mycket snack om din förra tjej Annie som hamna i en bilolycka och oturligt nog dog men nu sägs det att du träffar modelen Amanda är det sant?"Frågar hon mig ny fiket och jag biter mig på min nagel innan jag tänker igenom det jag tänker göra för sista gången.

-"Jag ska säga dig en sak jag syns bara med den här Amanda bara för att Will sa åt mig att dejta henne så att fansen inte skulle tro att jag inte ville gå vidare men problemet är att jag vill inte gå vidare jag älskar bara en person och det är Annie Lovisa Jones"Säger jag kort och hon tittar på mig och nickar.
Jag tittar bakom scen och ser hur Will får ett STORT utbrott.
***
Efter intevjun så kommer Will fram till mig och ser SKIT arg ut.
-"DU SA ATT DU INTE SKULLE GÖRA NÅGOT DUMT"Skriker han mot mig och jag ler.
-"Jag gjorde inget dumt jag sa saningen"Säger jag lungt tillbaka och killarna kommer fram och ställer sig vid mig.
-"Det var inte det vi sa att du skulle säga"Skriker han på mig och jag fnissar till.
-"Så vad hade du tänkt göra åt saken?"Frågar Zayn Will som tittar på mig.
-"Jag sa det tidigare i dag om du inte lyde skulle du få sparken"Säger han argt.
-"Så du menar att du sparkar Niall från One Direction?"Frågar Liam han och han Will tittar på killarnas rasande ansikten.
-"Ja"Säger han  kort.
-"Ja ha men ha så trevligt då"Säger Louis och börjar gå bort åt.
-"VART SKA DU?"Ropar Will efter han.
-"Hem utan Niall inget One Direction INGET one Direction ingen Louis Tomlinson"Svarar han och Will suckar.
-"Jaja jag var väl lite hård Niall får stanna"Säger han.
-"Men vad händer om jag inte vill stanna?"Frågar jag.
---------------------------------------------
Bambam baaaa........O NOOOOO Niall får inte lämna bandet eller?

Kapitel 27 Livet Utan Dig!

Ur författarens perspektiv

Harry sitter tyst och tröstar Niall medans ingen av dom märker Louis som står bakom och tittar på dom och har gjort det under en längre tid.
Niall kan inte tänka på något annat än Annie han fattar fortfarande inte att han kunde säga så till henne som han gjorde han gjorde sitt livs största misstag och kommer aldrig förlåta sig själv för det.
-"Niall du måste säga till Will att du inte kan hålla på med Amanda du hatar ju typ henne"Säger Louis och både Harry och Niall rycker till och tittar upp på han.
-"Jag hatar henne inte jag bara ogillar henne jätte jätte jätte mycket "Svarar Niall och ett litet leende sprider sig på hans läppar.

Ur Amandas perspektiv

Jag ringde min personliga chaufför och bad han hämta mig och det gjorde han och nu sitter jag här i bilen på väg hem där jag ska ta ett långt bad
Och sen komma på hur jag ska dumpa Adam min nu varande kille efter som Niall ska bli min Vad folk än säger ska det bli vi och INGET ska få förstöra det. Jag vet inte Vad folk tror om mig men för er som inte fattat hur underbar jag är så ska jag berätta att jag är 10000000 gånger bättre än dig för jag är perfekt.

Ur Annies perspektiv

Jag står och tittar på Amanda och läser lite av hennes tankar....också något jag är ganska bra på nu för tiden. Det är ju bra att ha självförtroende men det där hon har det är att vara stort ego. Jag vet att Niall saknar mig och ångrar sig men han ska inte klara sig undan så lätt han ska få veta hur jag kände av orden han sa till mig jag älskar han mer än någonsin och jag vill veta om han klarar ett bra tag utan mig eller om han glömmer bort mig och slutar med att tänka på mig så att helt plötsligt så finns jag inte mer i hans tankar.
Jag vet att det kanske låter konstigt men jag vill va helt säker på set för jag vill inte bli sårad i gen jag vet att jag kanske inte har riktiga känslor som vanligt folk men jag kände hur sårad och ledsen jag blev när Niall sa så där.


Kapitel 26 Livet Utan Dig!

Ur Nialls perspektiv

Jag tittar argt på henne och stannar bilen.
-"UT"Säger jag rasande hur fan kan man säga så.
-"Va menar du att jag ska gå hem eller?"Frågar hon mig bitchit och jag nickar oh hon tittar på mig osäkert.
-"Men det är ju mörkt"Säger hon osäkert.
-"Vad då är det för mörkt för miss perfekt är hon mörkrädd?"frågar jag argt tillbaka för jag va verkligen arg hon kan fan heller säga så om min älskade Annie.
-"Vad fan är du för en gentleman som slänger ut tjejer från din bil?"Frågar hon mig argt tillbaka.
-"Jag är en sån gentleman som bryr sig i den han älskar och inte tolererar att du säger så om henne"Säger jag minst lika argt tillbaka och hon knäpper upp bältet
Innan hon går ut ur bilen och stänger. Äntligen ensam i min bil. Jag slår på radion och den första låten som börjar är here without you och jag känner hur tårarna rinner ner för mina kinder jag saknar Annie så sjukt mycket ingen kan ta hennes plats ingen.

Ur Isabells perspektiv

Jag har smsar mycket med Harry dom här två veckorna det känns som om vi kommit väldigt nära varandra och det är jätte bra för Harry är verkligen en trevlig
Kille det jag har sett från han är nästan bara bra saker det ända som kan vara dåligt är att han i bland inte har tid att smsa men det bestämmer ju inte Han så då finns det inget dåligt med han.

Jag sitter på en kall jävla bänk när några av dom jag gick i skola med för något år sen kommer gåendes förbi och låt oss säga så här just dom personerna är inte dom man VILL vara med.
-"Titta är det inte lilla isabell vad gör hon här har hon fått tillstånd från sin mamma att gå ut själv"Säger Alexander killen jag va kär i flera år men det var innan jag börja smsa med Harry för ska jag va ärlig är jag nog kär i Harry nu.

Ur Harrys perspektiv

Jag sitter i min och Louis lägenhet och väntar på Niall som skicka ett sms om ett han kom över och behövde snacka och då ställde jag självklart upp han är ju min bästa vän så jag kan ju inte dissa han.
Jag slår på tv men kommer inte så långt i mitt tv tittande innan Niall kommer in genom dörren. Jag visar med handen att han ska sätta sig bredvid mig och det gör han lydigt. Jag tittar på han och möts av dom röda ögonen som visar lång väg att han gråtit.
-"Så Niall hur mår du?"Frågar jag och han börjar berätta om hon Amanda och vad hon sagt och jag förstår mig inte på kvinnan hur fan kan hon våga säga så till våran underbara Niall.
Jag stryker Niall med min hand över hans rygg han är så ledsen fan det har gått veckor sen Annie dog men jag tror inte att han kommer glömma Annie hon va hans allt.
-------—------------
Japp där är kapitel 26 uppe


Kapitel 25 Livet Utan Dig!



Ur Författarens perspektiv

Niall sitter i bilen och har en obekväm känsla av att det är en annan tjej som sitter bredvid som inte är Annie. Niall saknar verkligen Annie och han kan inte fatta att han faktiskt sa som han gjorde till henne det var dumt gjort av han men nu är det försent....eller?
När Niall stannar vid ett stop ljus så tittar i backspegeln och tappar andan när han möts av dom klar gröna ögonen som han inte sett på evigheter känns det som dom ögonen som tillhör....Annie.
Han drar efter andan och ser hur Annie snabbt försvinner.
-"Niall hur är det med dig"Frågar Amanda han och Niall rör lite obekvämt på sig men som tur är så avbryts dom av Amandas telefon. Trafik ljuset slår om till grönt och Niall fortsätter att köra under tystnad.han gillar inte Amanda det är något med henne som får honom att tveka....han vet ju inte som vi andra att det va hon som dödade hans älskade Annie.
-"Niall jag är modell visste du det?"frågar Amanda och Niall suckar djupt hon har liksom skrutit om det hela kvällen hur kunde han ha missat det.

Ur Amandas perspektiv

Jag förstår inte varför Niall tittar på mig som om jag var gårdagens mode något han aldrig skulle kunna synas med.han vet ju inte att jag dödade Annie så varför ogillar han mig han har ingen anledning.
Jag försöker föra samtal med han men han svarar bara med små svar eller inte alls seriöst det är inget fel på mig jag är snygg och underbar vad är det han ser hos Annie när det finns sånna som jag sånna underbara personer.
Om man måste välja mellan mig och Annie är väl självklart svaret mig liksom jag har allt och Annie ja....hon har inget.

Ur Nialls perspektiv

Jag gillar INTE Amanda och jag vet precis hur jag ska bli av med henne för jag klarar inte av henne seriöst hon är så sjukt dryg. Hon tror att hon är bäst men problemet är att hon tror hon är perfekt och perfekt är tråkigt jag vill ha någon som inte vet hur underbara dom är så jag kan få säga det det var en av anledningarna jag älskade och älskar Annie.
-"Niall ska vi ha lite mys kväll i kväll?"frågar Amanda mig och jag tittar på henne med en kall blick.
-"Bara för att vi spelar ett par behöver vi inte vara som ett personligt"svarar jag kallt och hon bitch blickar mig. Jag börjat fnissa och hon tittar på mig.
-"Du trodde väl seriöst inte att vi skulle bli tillsammans på riktigt seriöst det finns bara en tjej i mitt liv och det är Annie "säger jag och hon tittar surt på mig.
-"Men hon är död hennes tid är över det är min tid nu"säger Amanda....
-----------------------------------
Bam bam baaaaaa


Kapitel 24 Livet Utan Dig!(Maraton)

Ur Nialls Perspektiv.
 
Hu ka man glömma någon som gav en så mycket att minnas

-"Niall det är bara tillfälligt det är bäst för dig bara någon månad"Säger Will och jag tittar på han och sen på Amanda.
-"Okej bara om ni lovar mig det"Säger jag och båda nickar.
Amanda ser väldigt nöjd ut men kanske för att det är det här hon vill.
***
Jag sitter hemma och tittar ut i tomma intet Annie kommer inte dycka upp där hur mycket jag önskar att hon gjorde det så funkar det inte så.
Jag fokuserar länge nog men det hjälper inte hon kommer inte komma fram för hon finns inte vid mig längre för jag bad henne att gå och det gjorde hon men jag menade det aldrig.
Jag reser mig upp jg ska ut på en "dejt" med Amanda jippi ...eller inte.
Jag klär på mig och ler ett fake leende mot spegeln det får duga.
Jag skyndar mig bort till huset där Amanda bor för tillfället.
Och alla vet att det kommer vara någon som tar kort vart vi än är och nu är det ju så att vi(WILL OCH AMANDA) vill att dom ska det så.
Vi går bredvid varandra och jag försöker fejka ett leende och det går väl så där när ma n häldre önskar att det var Annie som gick där bredvid en.

-"Så Amanda berätta om dig själv"Säger jag när vi sitter inne på Nandos(något bra med det hela)
-"Jag kommer från paris och gick föresten i samma klass som Annie du vet det var hemskt det som hände med henne i alla fall så var vi bra vänner och hon var alltid avensjukt på mig för jag hade allt medans hon typ inte hade något"Säger hon med ett överlägset leende och jag tittar frågande på henne men skakar av mig det.
 
Ur Amandas perspektiv.
 
Jag vet att jag ljög men han behöver ju inte veta att det var jag som "MÖRDADE" Annie eller att jag igentligen alltid hatat henne.

Kapitel 23 Livet Utan Dig(Maraton)

Ur Harrys perspektiv.
 
Jag och Louis går ner till den lilla livsmedels butiken för att köpa dricka till i kväll då Danielle, Eleanor och Perrie kommer hit till Sverige för att hänga med oss ett tag.
Jag ska just gå och betala då jag går in i någon som åker i golvet med en smäll.
-"Oj hur gyck det"Säger jag åt tjejen som sitter på golvet.Hon har en lila keps där det står I ♥ Haters ,Lila chinos och ett svart linne.
Hon tittar upp på mig och jag ser att det är Isabell.
-"Hej på dig med Harry fast nästa gång behöver du inte gå in i mig utan det räker med ett hej"Säger hon skrattandes och jag skrattar med henne lite nervöst.
-"Jo du Isabell vi glömde byta nummer här har du mitt"Säger jag och skriver ner det på en lapp.
Hon ler och tar tacksamt i mot det.
-"Jag måste gå mitt tåg går snart"Säger hon och jag nickar åt henne som svar och hon ler ett gulligt leende.
Hon går till kassan och betalar och försvinner sen snabbt ut från butiken.
-"Var det hon tjejen?"Frågar Louis och jag nickar.
 
2 Veckor senare.
 
Ur Nialls perspektiv.
 
Jag sitter inne i studion och väntar på att Will ska komma med sin stora överaskning.
Dörren öppnas och bakom han står en tjej med brunt hår.
-"Niall det här är Amanda hon är modell och din nuvarande flickvän"Säger Will och jag tittar på han.
-"VA?!!"Utbrister jag och han tittar på mig.
-"Du måste vissa fansen att du gått vidare att du inte täker deppa så du ska fake dejta Amanda här.

-"MEN ANNIE DÅ?!!"Skriker jag med tårarna som bränner bakom ögonlocken.
-"Du måste glömma henne Niall"Säger Will

Kapitel 22 Livet Utan Dig!(Maraton)

Ur Nialls perspektiv.
 
Jag var arg riktigt arg för att hon hade brutit ett löfte men nu ångrar jag bara allt jag sa men allt är försen hon är borta.
Vi hade bråkat och jag hade sagt att jag inte ville se henne mer och hon hade försvunnit och jag insåg mitt misstag aldeles för sent.
Tårarna strömmar ner för mina kinder hur kunde jag säga så till henne det enda jag vill är att vara nära henne och nu ja nu får jag ALDRIG mer se henne. Döden är hemsk men dethär är  så mycket värre så himmla mycket värre hon kommer jag aldrig mer se.
Jag tar upp min mobil och det första jag ser är Annies underbara ansikte hon är så vacker.
Jag känner hur tårarna rinner som floder ner för mina kinder seriöst jag sabbade det och jag kan inte ens springa efter henne och säga att jag är ledsen.
Jag lägger mig ner i sängen och känner med handen där Annie just suttit det är fortfarande kallt efter hennes kalla kropp.
Jag sätter mig upp och slår på tv dom snackar på svenska med någon kille som värkar vara ganska känd.Han sätter sig ner med en gitarr och ett munspel och börjar spela:
 
Have you ever done something you can't change
Something you can never rearrange
I have, I have
Have you ever been so sad you can hardly stand
Lying on the ground, head in your hands
I have, I have

I can feel it all down deep inside
But oh, I wanna let these feelings rise

But boys don't cry, boys don't cry
I know it would be fine
But boys don't cry

Have you ever tried smile and hide your pain
Even though you're really not okay
I have, I have
Have you ever been caught in the pouring rain
Wondering if anything can ever feel the same, again

You try to be proud of who you are
But still, you've gotta let those teardrops fall, away

But boys don't cry, boys don't cry
I know it would be fine
But boys don't cry

Whoah, whoah, boys don't cry, boys don't cry
x2

Have you ever done something you can't change
Something you can never rearrange
I have, I have
Have you ever been so sad you can hardly stand
Lying on the ground, head in your hands
I have, I have

Whoah, whoah, boys don't cry, boys don't cry


Det stämmer in så bra förutom att jag gråter fast vad ska jag säga jag har förlorat den jag älskar för andra gången och den här gången är det mitt fel.
--------------------
För er som inte vet det så är killen som sjunger låten Ulrik Munther

Kapitel 21 Livet Utan Dig! (Maraton)

Ur Harrys perspekitv.
 
När vi sitter på planet så sitter Louis och jag och snackar ganska mycket.Vi avbryts i mitte av vårt smatal av att tjejen som sitter bredvid mig knackar mig på axeln...Säkert ett fan som samlat mod för att be om en autograf.
-"Ja"Säger jag vänligt och vänder mig om och tittar in i dom blå ögonen från konserten.
-"Kan jag få komma förbi jag måste på toa"Säger hon och hennes röst låter som sammet jag och Louis flyttar på oss och hon ler tacksamt innan hon går bort mot toan.
-"Oj jävlar såg du hennes ögon så himla mjuka"Säger Louis och jag skrattar till.
-"Jag vet jag såg dom på konserten också"Säger jag och han flinar åt mig.
-"Var det det du tänkte på när vi åkte bil?"Frågar han och jag nickar och han ler.
-"Jag tror att någon är kär"Säger Louis och jag ler.
-"Men jag kommer kanske ALDRIG mer se henne."Säger jag och suckar.
Louis hinner inte svara innan hon kommer tillbaka och vi flyttar på oss igen.
Hon sätter i hörlurarna och jag får lust att snacka med henne.
Jag petar på henne och hon tittar upp på mig och tar ur den ena hörluren.
-"Hej jag är Harry"Säger jag leendes och hon skrattar till.
-"Isabell"Svarar hon kort och jag tänker på namnet Isabell det ska jag komma i håg.
-"Vart kommer du i från?"Frågar jag.
-"En liten stad eller vad man ska säga i Sverige"Svarar hon och jag ler.
-"Vad heter den?"Jag frågar sanings enligt jag är nyfiken.
-"Grängesberg den ligger i Dalarna nära Ludvika"Svarar hon och jag tittar frågade på henne.
-"Du har nog ALDRIG vart där"Svarar hon och jag nickar och ett skratt slinker ur henne.Det lät perfekt hon är värkligen vacker.
Jag och Isabell snackar mycket hon är väldigt väldigt trevlig.
***
Vi är på väg till hotellet där vi ska bo och jag sitter och ler stort.
-"Så Harry berätta om den här tjejen på planet"Ber Liam mig och jag börjar berätta och han ler typ hela tiden.
-"Så hon heter Isabell när ska ni ses här näst?"Frågar han och jag kom och tänka på att vi intee bestämt det så jag rycker på axlarna.
-"Men ring henne och fråga"Säger Zayn glatt och det är då det slår mig vi bytte aldrig nummer.
-"Fan"Säger jag för mig själv och omedvetande så riner en tår ner för min kind.
-"Nej Harry säg inte att du glömde byta nummer med henne"Säger Louis med medkänsla innan han kramar om Harry från sida.
 
Ur Nialls perspektiv.
 
När vi kommer fram till hotellet går jag in på mitt rum och på sängen sitter Annie precis de jag behöver snacka med.
-"Varför ljög du för?"Frågar jag henne och blir själv förvånad över att jag var så rakt på sak.
-"För jag ville inte att du skulle dömma mig"Svarar hon tyst och jag tittar surt på henne.
-"Vi lovade att berätta allt för varandra"Säger jag och hon tittar upp på mig.
 
 

kAPITEL 20 Livet Utan Dig!(Maraton)

Ur Isabells perspektiv.
 
Jag  satte mig på min plats och satte i hörlurarna och den första låten som kom upp va So Sick med Ne-Yo det är en bra låt.
Jag va så inne i musiken att jag inte märkte att någon satt sig bredvid mig förren jag hörde hur någon skrek.
Jag tittar ditt men tittar snabbt bort igen bredvid mig satt ingen mindre än Harry Styles.
 
Ur Nialls perspektiv.
 
Jag satt bredvid Liam och Zayn medans Louis och Harry satt framför oss med någon tjej.
Zayn somna typ direkt och Liam var så inne i filmen som vissades efter som det var Toy story så jag bestämde mig för att fortsätta läsa i Annies bok efter som jag inte läst på ett tagoch jag har ju inte läst klart.
 
29/10-10  Hej Niall
Du är nu inte med mig du är i X Faktor och du fattar ite hur sjukt stolt jag är över dig du är underbart ducktig.Du och dom andra killarna i ditt nya Band One Direction är typ tjej favoriter ni är jätte bra och jag är stolt att vara din flickvän och inte bara för att du är grym på att sjunga utan också för att du är bäst.Jag har röstat på dig flera gånger och jag tror min mamma kommer döda mig när hon ser min telefon räkning hahaha.Jaja jag saknar dig mycket här hemma men jag vill inte att du kommer hem fören du har blivit något stort jag tror på dig.Du kommer bli något stort och dom andra killarna kommer också bli det jag hoppas värkligen du har det kul och att du och killarna trivs i hop för ni sjunger seriöst som änglar allihopa av er.Det känns ensamt här hemma utan dig men jag klarar mig du ska vinna eller i alla fall komma på en bra plats så att du kan vissa alla som inte trodde på dig att du faktiskt kan lyckas och det värkar du redan gjort för tjejerna här försöker få mig att göra slut med dig så dom får dig för sig själva och jag förstår dom  jag skulle bli så avensjuk och det inte hade vart jag som va tillsammans med de underbara irlädska killen där som vissas på tven varje vecka.
Jag har sett på flera olika klipp med dig och killarna och ni är så himla gulliga i hop ni ser ut som ett stort pojkband villket jag tror ni kommer bli för om ni inte blir det så är persoerna blinda och döva ni både ser ut som ett band och låter som ett band.
Jag saknar dig////Din Annie.
 
21/6-11 Hej Niall
Nu bor du och jag i London i en lägenhet bara du och jag och du är UNDERBAR bara så du vet...Jag tänker inte skriva så mycket mer i den här boken för jag vill att du ska skriva hur du känner jag lovar att läsa det JAG ÄLSKAR DIG GLÖM INTE DET///Annie.
 
Jag tittar på boken i min hand hon hade skrivit klart eller?
Jag blädrar och ser att det står något.
 
12/7-12 Hej Niall!
Nu är jag död det måste se helt konstigt ut men jag är död nu Niall jag lever inte asså jag skriver det här när jag är död och jag måste bara berätta en sak.
Jag har ljugit för dig du undrade varför jag inte gillade frankrike och varför vi inte bode kvar jag svarade att det va för att mamma och pappa skildesig men det var bara ren rama lögn ...förlåt...
Jag hade en bror vid namn Martin han var 16.Den enda anledningen till att jag inte berätta om han va för jag ville inte att du skulle se mig anorlunda för han gjorde grejer jag ångrar att han gjorde.Han drack,Rökte och sånt men det är inte det han gjorde utan dom valen han valde att göra som gör mig besviken och jag vill VÄRKLIGEN inte att du ska tro att jag var likadan för det var jag inte.
Jo för några år sen innan vi flytta till Mullingar då han fortfarande var 16  jag var 12 och ja det skilde lite år mellan oss.
Han hamnade i fel gäng han va ofta med dom som var äldre och ja det slutade inte bar dom hade fest och hans kompis som inte riktigt var nykter skulle köra han hem man dom kom ine så långt innan fom körde ut för ett berg rakt ner i en sjö alla som va i bilen dom dog på direkten och du får lova mig att inte dömma mig för jag va inte lika dan jag lovar jag må ha vart den tjejen alla var rädda för men inte av den anledningen utan för att dom va rädda att jag va som min bror vilket jag inte är eller va!!
Jag älskar dig det vet du va? ///Annie

Kapitel 19 Livet Utan Dig! (Maraton)

Ur Nialls perspektiv.
 
Andra gången jag vakna så var det av klockan och Annie låg fortfarande bredvid mig men hon var självklart vaken som vanligt.
-"Niall du måste skynda dig och göra dig i årdning"Hör jag Liam ropa och jag suckar djupt innan jag pussar Annie på pannan och skyndar mig in i duschen där jag tar en snabb dusch innan jag tar på mig kläder.
Jag pussar Annie hej då efter som vem vet när jag kan se henne igen och ler och försvinner sen bort och jag skyndar mig ut till dom andra killarna där dom har gjort i årdning frukos fil och jordgubbar MUMS.

Jag äter upp det snabbt och vi killar skyndar oss ner till bilen där Paul väntar på oss med ett leende.
-"Sverige här kommer vi"Säger Louis så fort vi satt oss i bilen och alla skrattar.
-"Ja värkligen nu rockar vi"Säger Zayn och det minskar ju inte skrattet precis.
***
Vi kommer in på flygplatsen och det är fullt med fans som bara vill ha en liten glimt av oss när vi ska komma det är jätte gulligt att dom gör det för oss men så länge dom inte kommer jätte mycket på efter som jag är lite rädd för trånga utrymmen.
Vi sätter oss vid våran gate och väntar för att komma till sverige det är inte jätte många som ska åka från Irland till sverige.
 
Ur Harrys perspektiv.
 
Jag ser en ung tjej sitta litte längre bort hon har brunt mellanlångt hår hon värkar tänka eller något liknade för hennes ansikts uryck ser så ledset och fundersamt ut.
Hon har ett par hörlurar i öronen och värkar inte märkt oss än.
 
 

Kapitel 18 Livet Utan Dig! (Maraton)

Ur Isabells perspektiv.
 
3 Dagar senare:
 
Jag vaknar av det jobbiga alarmet. Jag reser mig upp och tittar mig själv i spegeln jag ser förjävlig ut mitt hår står åt alla håll men det kan man nog fixa bara jag får duscha och borsta igenom det.
Jag går in i duschen och slår på vattnet och låter dom varma strålarna skölja över mig och ta trött heten med sig ner i avloppet.
När jag duschat klart så tar jag en handduk och virar runt min kropp och går ut från bandrummet.
Jag tar upp min borste och börjar borsta igenom mitt mellan långa bruna hår.
Jag årkar ite göra något särskilt  med det så dom små lockarna som blir kvar låter jag vara kvar.
Jag tittar mig i spegeln och tänker "Varför han?"

Var jag tvungen att bli kär i någon jag vet att jag ALDRIG mer kommer få träffa som kanske inte ens vet att jag finns.
Jag reser mig med en suck och går fram till min garderob jag ska ju sitta på ett plan i några timmar så då kan man lika gärna vara bekväm med det.Jag tar på mig mjukisbyxer,Grönt linne och en svart munk tröja över det får duga.
Jag tittar mig en sista gång i spegeln och nickar mot min spegel bild.
 
Ur Nialls perspektiv.
 
Jag vaknar av att någo ruskar om mig.
-"5minuter till"Mummlar jag och mina öron fylls av Annies unika skratt.
-"Annie"Säger jag och sätter mig käp rak upp i sängen och tittar in i Annies underbara gröna ögon som är närmare än jag väntat mig men det gör mig inget att ha henne så nära.
-"Godmorgon"Säger hon med ett leende.
Jag slänger en blick på klockan och ser att den vissar 3:00 alltså ringer mitt alarm om en halvtimme.
Jag drar med mig Annies kalla kropp ner i sängen och hon skrattar tyst.
-"Jag kan sova en halvtimme till"Säger jag och blundar samtidigt som jag håller om henne hårt.
-"Ja sen ska du upp och åka till Sverige och ha konsert och intevjuer"Säger hon med ett leende som man kan höra i hennes röst.
-"Du följer med va?"Frågar jag oroligt och hon skrattar igen.
-"Jag säger som förra gånger jag är med dig inte stället"Säger hon och jag pustar ut och hon fnissar till.

Kapitel 17 Livet Utan Dig! (Maraton)

Ur Harrys perspektiv.
 
Jag kan inte få den där tjejen ur min hjärna hennes ögon dom var det vackraste jag någonsin sett seriöst hon va underbar....Om man nu kan säga så om någon man inte känner.
Jag ser hur dom andra killarna tittar på mig.
-"Vad?"Frågar jag dom och Louis skrattar till.
-"Vi fråga om vi skulle beställa pizza"Förtydligar han och alla skrattar åt hur sakta han snackar seriöst förlåt mig för att jag inte har tid att tänka på mat.
-"Visst"Svarar jag och försöker låta oberörd och Niall tittar på mig.
-"Vi driver med dig brorsan vad är det med dig"Frågar han och jag ler.
-"Inget"Svarar jag och han skrattar till.
-"Om du säger så"Säger Zayn och dom är i gång igen med att skratta åt mig.
***
Vi sitter på hotellrummet och äter pizza samtidigt som vi planerar hur det ska bli när vi åker till Sverige om 3 dagar.Vi ska inte åka med något privat plan även fast vi är kända så kan vi faktiskt åka med vanligt folk.
 
Ur Isabells perspektiv.
 
Jag loggar in på twitter och ser att det trändar RipAnnie och självklart blir jag tår ögd jag hatar folk som dör.
Jag tycker så synd om alla som kände den personen som dött liksom tänk att ett liv bara kan försvinna.
-"Du åker om 3 dagar det vet du va?"Frågar Adam och jag tittar på han som om han är dum i huvudet jag är faktiskt 20 jag kan faktiskt hålla koll på snt själv.
-"Ja Adam jag är inte 3"Svarar jag och han skrattar.
-"Jag vet det är så anorlunda att du har växt upp jag som alltid vart 5 år äldre är så ovan vid att du har vuxit upp"Säger han och jag skrattar till.
-"Du är fortfarande 5 år äldre"Svarar jag och han skrattar till.
-"Du fattar vad jag menar"Säger han och puttar till mig på axeln och ja där sitter vi och skrattar ända tills glädje dödande Amanda kommer in i rummet.
-"Jag tänkte laga fisk vill ni ha?"Frågar hon och Adam skrattar till.
-"Du laga mat skulle inte tro det Amanda du är en usel kock det vet du jag tar hand om maten."Säger han och Amanda tittar surt på han medans jag sitter och försöker hålla mig för skratt.

Tidigare inlägg
RSS 2.0