thedreamofonedirection

Ur Nialls perspektiv

Jag tittar argt på henne och stannar bilen.
-"UT"Säger jag rasande hur fan kan man säga så.
-"Va menar du att jag ska gå hem eller?"Frågar hon mig bitchit och jag nickar oh hon tittar på mig osäkert.
-"Men det är ju mörkt"Säger hon osäkert.
-"Vad då är det för mörkt för miss perfekt är hon mörkrädd?"frågar jag argt tillbaka för jag va verkligen arg hon kan fan heller säga så om min älskade Annie.
-"Vad fan är du för en gentleman som slänger ut tjejer från din bil?"Frågar hon mig argt tillbaka.
-"Jag är en sån gentleman som bryr sig i den han älskar och inte tolererar att du säger så om henne"Säger jag minst lika argt tillbaka och hon knäpper upp bältet
Innan hon går ut ur bilen och stänger. Äntligen ensam i min bil. Jag slår på radion och den första låten som börjar är here without you och jag känner hur tårarna rinner ner för mina kinder jag saknar Annie så sjukt mycket ingen kan ta hennes plats ingen.

Ur Isabells perspektiv

Jag har smsar mycket med Harry dom här två veckorna det känns som om vi kommit väldigt nära varandra och det är jätte bra för Harry är verkligen en trevlig
Kille det jag har sett från han är nästan bara bra saker det ända som kan vara dåligt är att han i bland inte har tid att smsa men det bestämmer ju inte Han så då finns det inget dåligt med han.

Jag sitter på en kall jävla bänk när några av dom jag gick i skola med för något år sen kommer gåendes förbi och låt oss säga så här just dom personerna är inte dom man VILL vara med.
-"Titta är det inte lilla isabell vad gör hon här har hon fått tillstånd från sin mamma att gå ut själv"Säger Alexander killen jag va kär i flera år men det var innan jag börja smsa med Harry för ska jag va ärlig är jag nog kär i Harry nu.

Ur Harrys perspektiv

Jag sitter i min och Louis lägenhet och väntar på Niall som skicka ett sms om ett han kom över och behövde snacka och då ställde jag självklart upp han är ju min bästa vän så jag kan ju inte dissa han.
Jag slår på tv men kommer inte så långt i mitt tv tittande innan Niall kommer in genom dörren. Jag visar med handen att han ska sätta sig bredvid mig och det gör han lydigt. Jag tittar på han och möts av dom röda ögonen som visar lång väg att han gråtit.
-"Så Niall hur mår du?"Frågar jag och han börjar berätta om hon Amanda och vad hon sagt och jag förstår mig inte på kvinnan hur fan kan hon våga säga så till våran underbara Niall.
Jag stryker Niall med min hand över hans rygg han är så ledsen fan det har gått veckor sen Annie dog men jag tror inte att han kommer glömma Annie hon va hans allt.
-------—------------
Japp där är kapitel 26 uppe