Kapitel 7 Just one dream
Ur Nialls perspektiv.
När intevjun är över går jag och killarna bort till Mathilda och Paul.
-Så killar och Mathilda nu ska vi ta oss till bilen utan svårigheter(Paul)
Jag och killarna nickar Mathilda nickar med.
Jag ler innan jag tar hennes hand och vi börjar gå mot utgången.SÅ fort dom får syn på oss börjar dom skrika jag tar ett stadigare tag om Mathildas hand och just är vi kommer till bilen så kommer tjejerna förbivakterna och några tjejer går på Mathilda.
Jag tappar taget om hennes hand och Paul för mig in i bilen.
-Vart är Mathilda(Harry)
-Jag vet inte jag tappade hennes hand och hon försvan baland alla tjejer(Jag)
Jag känner gråten komma det får inte hända Mathilda något.
Just när jag tänker det så kommer Paul in i bilen har har en ledsen min i ansiktet och efter bara några sekunder hör jag syrener från en ambulans jag tittar på Paul och han vägrar möta min blick.
-Vad har hänt(Jag)
Jag hinner inte säga mer innan en kvinna i ambulans kläder kommer fram till Paul som har vevat ner rutan.
-Jag undrar vem av er som ska följa med i ambulansen(Kvinnan)
-Niall(Paul)
Jag går sakta ur bilen det känns som allt går sakta men så fort jag ser Mathilda ligga på boren med hella hennes hår fult av blod så går allt för fort jag kan inte fatta det hon är aldeles blek.
Så fort jag kommer in i ambulansen så slår syrenerna på och vi åker till sjukhuset.
*
Flera timmar har gått det enda jag vet är att Mathilda har ett djupt jak in i bakhuvet och att hon har blodbrist.
Jag sitter på en stol när jag hör en kvinnoröst komma med en irländs acsent jag tittar upp och möts av ett par ögon som är lika dana som Mathildas.
-Niall Horan är det du(Kvinnan)
-Ja det är jag de(Jag)
-Mitt namn är Anna och är Mathildas mamma(Anna)
En docktor kommer ut och snackar med Anna och Anna ler lite då och då som att hon vet att allt går bra men så fort dom säger något om hjärtat så försvinner Annas leende.
-Oh nej det får inte hända min lilla ängel(Anna)
-Ni kan få träffa henne om ni vill(Docktorn)
Jag reser mig och går in i det rummet där Mathilda ligger aldelse likblek om jag inte vetat att hon va vid liv så´skulle jag nog tro att hon va död.
-Mathilda min Mathilda(Anna9
Mathilda rör sig lite sen helt plötsligt sitter hon spikrakt upp i sängen.
-Mamma(Mathilda)
-Gumman hur är det med dig(Anna)
-Varför berättade du aldrig för mig att jag hade fel på mitt hjärta(Mathilda)
-För det har aldrig behövs(Anna)
-ALDRIG BEHÖVTS VAD FAN SNACKAR DU OM DET ÄR MITT LIV MAMMA UTAN DET SKULLE JAG VARA DÖD(Mathilda)
Anna snyftar och springer ut och så frot Mathilda får syn på mig ler hon stort.
-Niall(Mathilda)
-Mathilda(Jag)
Jag kramar om henne och hon käns så liten och ömtålig.
*
Hon ska vila så fort hon somnat så pipper en apparat och det blir fullt av läkare som skickar ut mig jag vet inte vad som händer men det här är inet bra.
Efter timmar av väntan kommer en läkare ut.
-Hon ligger i koma det kan ta timmar eller år för henne inna hon vaknar upp.
Kommentarer
Trackback
