Kapitel 21 Life? slutet
Ur Amandas perspektiv.
Han kysste mig jippi ett lyckorus gick genom min kropp jag kan inte fatta att Harry kysste mig.
-Jag antar att det är vi nu(Jag)
Harry skiner upp och jag fattar inte hur jag kunnat tvivla på det här det är så här jag vill ha mitt liv jag vill leva mitt liv med Harry i alla fall i det här livet.
-Jag älskar dig Amanda(Harry)
Just när jag kysser han vaknar Melonie och börjar fnissa och då börjar ju jag också och fnissa för det är något med Melonie som får folk att fnissa.
-Hej på er(Melonie)
2 MÅNADER SENARE!
Jag bodde kvar i sverige med Lovisa för jag ville inte lämna Melonie men för någon vecka sen gick Melonies mormor bort och u är vi på väg till London för Melonie ska bo med oss där och det är jag glad för jag älskar Melonie som om hon va min egen syster.
-Amanda har du inte saknat Harry när han vart borta i månader från dig(Melonie)
-Jo det är klart jag har och jag har saknat dom andra killarna också(Jag)
Jag måste ha somnat för Melonie väcker mig och säger att jag måste ta på mig säkerhets bällt för vi ska landa i London.
Så fort vi kommer av planet så springer Melonie bort till Harry medans jag hämta väskorna.
Melonie värkar trivas med grabbarna och det är bra efter som hon ska bo med dom framöver.
-Amanda tjenare(Niall)
-Nialler hej hur är läget(Jag)
-Jo det är grymt själv(Niall)
-Sjukt bra(Jag)
Niall hjälper mig med väskerna bort till bilen där alla sitter och dom får stora leenden på läpparna när jag kliver in alla förutom Harry han får ett bekymrat ansikts utryck sen ser jag Liams menande blick.
Jag fattar inte varför men det blir en obehaglig känsla hela vägen hem.
När jag kommer in i mitt rum så kommer Harry med mig jag ler lite men leendet försvinner när jag ser Harrys nervösa blick.
-Vad är det har det hänt något(Jag)
-Nej nej jag bara undra om du ville liksom...gå ut med mig...som en...dejt(Harry)
Jag skiner upp innan jag nickar och Harry ler stort.
Ur Harrys perspektiv.
Hon sa ja jag kanske hade trot det men jag hade aldrig kunnat hoppas på det för om hon sakt nej skulle det bara blivit pinsamt.
Jag står nere i hallen när Amanda kommer ner med en serisrosa sommar kläning på sig och jag ler stort vad vacker hon är.
-Vad fin du är(Jag)
-Du ser inte så dum ut du själv(Amanda)
Vi går hand i hand till London Eye.
När vi står högst upp i London Eye så kysser jag Amanda jag känner hur jag ler och att hon med ler.
Ur Amandas perspektiv.
Det var underbart att kyssa Harry i London Eye det är en av mina drömmar att kyssa min stora kärlek i London Eye och det är då jag fattar att det här är mitt liv och det är bara början på mitt liv.
-----
Det var slutet på novellen Life? hoppas ni har gillat den ;) snart börjar jag på en till novell som självklart ska handla om killarna den med
Kommentarer
Postat av: Hanna
Den är jätte bra!!
Trackback
