kapitel 3 Älskar/Hatar

 
2012
 
Ur Alex perspekitv.
 
När jag kommer hem så drar jag ut lådan som jag inte rört på flera år lådan där alla mina minnen från tiden med och utan Erik.
Jag tar upp min dagbok sen jag var 10 då Erik fortfarande levde.
 
12/7 Kära dagbok 
I Dag gjorde Erik,Simon och jag något underbart vi cyklade själva till badet men vi blev inte så lång variga för killarna som mobbar Erik dom kom och då gjorde jag något jag aldrig trodde jag våga jag slog till den största som heter Johan Kära hälsningar Alexandra ♥
 
 23/ 7 Kära dagbok
Jag är kär och då menar jag kär i en kille som heter Emil han går i min klass det är en underbar käsla att vara kär Kära hälsningar Alexandra ♥
 

Jag tar upp boken jag skrev i när Erik dog.
 
Dagbok
Jag vill inte minns den här dagen jag vill inte minnas jag vill att det ska vara en dröm.....Alex
 
Dagbok
Jag saknar mer än vad man kan annan jag aknar min bror så sjukt mycket hans död har försört mitt liv han va min liv lina och han försvan......Alex
 
Ur Zayns perspektiv
 
Hon lämna mig och sa att hon hata mig.Jag vet inte hur länge jag sitter där vid Eriks grav men det känns konstigt att veta att ahn är död och inte ja ....Levande.
Jag hör fotsteg och lite senare så står killarna vid mig.
-"Hur visste ni vart jag va"Frågar jag dom och försöker le men det ser nog mer ut som en ful grimage.
-"Johan sa att om hon skulle vissa dig Erik skulle hon gå hitt så var är killen"Frågar Louis glatt.
Jag pekar på stenen och Louis leende försvinner fort och snabbt är dom nere vid mig och kramar om mig jag fattar inte varför men det känns bra att dom kom med mig hitt.
 
2004
 
Jag står med Johan och han gäng jag vet egentligen inte varför jag hänger med dom men det känns som att man har minst chans att bli mobbad om man hänger med mobbarna.
Vi ska börja skolan efter ett långt jul lov det är skönt med lov.
-"Titta där är dom"Säger David till Johan och alla tittar bort där Simon,Alexandra och Erik kommer gående med sina skoluniformer på sig.
Dom tittar på Johas hån flin och deras ansikten förvrids i en hemsk min.
 
2010
 
Ur Alex perspektiv.
 
Jag sitter bredvid Simon och tittar med tårar i ögonen på kistan längst fram tänk att min bror ligger död där i det är ofatbart att i ena sekunden har man en bror och i andra inte.
-"Det är du att sjunga nu"Säger min mamma till mig och jag nickar mot henne.
Jag går upp och hör musiken börjar spelas.
(http://www.youtube.com/watch?v=CTTjLxXFg0k)
 
I will not make the same mistakes that you did
I will not let myself cause my heart so much misery
I will not break the way you did
You fell so hard
I've learned the hard way, to never let it get that far

Because of you
I'll never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust
Not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid

I lose my way
And it's not too long before you point it out
I cannot cry
Because I know that's weakness in your eyes
I'm forced to fake, a smile, a laugh
Every day of my life
My heart can't possibly break
When it wasn't even whole to start with

Because of you
I'll never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust
Not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid

I watched you die
I heard you cry
Every night in your sleep
I was so young
You should have known better than to lean on me
You never thought of anyone else
You just saw your pain
And now I cry
In the middle of the night
For the same damn thing

Because of you
I'll never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I tried my hardest just to forget everything
Because of you
I don't know how to let anyone else in
Because of you
I'm ashamed of my life because it's empty
Because of you
I am afraid

Because of you
Because of you

Jag sjunger dom sista tonerna innan jag bryter ut i tårar. När jag sjungit klart så är det slut det är över det är officielt att min bror inte finns mer.
Jag och Simon gråter jätte mycket ahn va vår bäst vän och även bådas bror för Simon är som våran bror så Erik va en bror för han.
 
2012
 
Ur Zayns perspektiv.
 
Nu är vår semester över det är dags att åka tillbaka till London fan.Jag har inte snackat något med hon Alexandra men tro mig jag vill det vill jag värkligen me hon hatar mig.
 
Ur Alex perspektiv.
 
-"Är du säker på att du klarar dig?"Frågar mamma mig för 100 gången.
-"Ja mamma"Svarar jag innan jag gå mot planet som vi ska åka på till London på klassresa jippi det vill jag INTE.
Jag sätter mig på min plats bredvid en kille....Men vänta det är ju han blonda killen sen festen fan.
Jag försöker att ignoera han men lyckas inte särskilt bra för han vänder sig mot mig och tittar på mig.

Kommentarer
Postat av: Din bäffis!^^

MEEEEEEEEEEER!

2012-08-17 @ 00:09:44
Postat av: Rikke

Meeeeer

2012-08-17 @ 09:05:00
Postat av: Olivia <3

Sikt bra! såg nu att du hade börjat med den nya novellen ;P Kramisar Olivia <3

2012-08-17 @ 16:53:04
Postat av: Emma! <33

MEEEEEEEEEEEEEEER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! sjukt bra!!! :D Du är begåvad!! <33

2012-08-17 @ 22:50:04
URL: http://emmaslliviord.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0