Kapitel 8 Life?

Ur Amandas perspektiv.

Killarna jobbar och jag går i skola allt är helt normalt förutom att alla i skolan försöker va min vän för att få träffa One Direction.
Jag har bara träffat en tjej som heter Mille som inte är ett fan av dom hon är snäll men ganska blyg och med ganska menar jag jävligt blyg.
Jag undrar när killarna igentligen kommer hem det är ganska tyt när det bara är jag och mamma hemma efter som Paul är med killarna.
Jag har vart och hälsat på hos pappa några gånger men det är inte samma sak som förut längre han har skaffat sig en ny tjej som jag tycker är helt störd.Hon har en dotteer som ÄLSKAR one direction och inte är det bättre att hon vet att jag bor med killarna.
hennes mamma vill att jag ska ha med henne hitt så att hon får träffa sina största idoler men fan heller ska ja ha en liten 14 årig fjortis springande här.
Jag gillar inte alls att vara hos pappa det känns fel och det ena jag tänker på är Harry.

Ur HARRYS perspektiv:

Jag kan inte sluta tänka på att Amanda är hemma själv med sin mamma vi har ju smsat men jag saknar henne så det är skönt att vi åker hem i kväll och har en vecka ledigt då jag ska berätta för Amanda hur jag käner.
Det kanske är risk fullt men hon måste få veta hur jag känner för henne hon bara måste få veta det annars dör jag seriöst hon är underbar och kan säkert få villken kille hon vill på sin skola.

När jag kommer hem hittar jag Amanda och en annan tjej i kanske 14 års åldern i soffan Amanda sitter bara och suckar hela jävla tiden och tjejen bara skriker när hon ser oss.
-Harry det här är min nya syster Johanna hon är ett stort fan va er min pappa tvingade mig att med henne och jag är så ledsen för att ni måste träffa henne(Amanda)
Jag sätter mig bredvid henne och hon lutar sitt huvud mot mig och jag ser att hon är helt förstörd.
-Vad har hänt Amanda(Jag)
-Tästa åk plan med henne från sverige och inte få sova och det ända ma får höra är hur jävla underbara ni är och hur jävla kär du kommer bli i henne bara så du vet inget kul att höra på i flera timmar och jag tackar dig innerligt om du får henne sluta skrika jag har sån jävla huvud värk(Amanda)
Jävlar det måste vart jobbigt för henne jag tar med mig Johanna ut till dom andra grabbarna och dom får henne att vara tyst när jag går tillbaka till vardags rummet hittar jag Amanda sovandes på soffan hon måste vart tröt så fort hon somnade.
Jag lyffter upp henne till hennes rum och bäddar om henne.

Ur Amandas perspektiv:

När jag vaknar ligger jag i min säng hur kom jag hitt jag har för mig att jag somnade i soffan nån kanske bärde upp mig vem vet.
Jag går ner i köket där Harry och Niall sitter.
-Så vart är Johanna?(Jag)
-Din mamma kör henne till hennes flyg hon har skola medans du är ledig efter osm du har sommarlov(Harry)
-Så ho är borta(Jag)
Niall nickar och jag börjar hoppa runt och skrika jippi och dom bara skrattar åt mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0