Kapitel 17 Just one dream

Ur Nialls perspektiv.
 
Jag lägger på och känner Mathildas oroliga blick på mig hur fan ska jag kunna säga det till henne det kommer vara omöjligt att berätta jag vill inte lämna henne.
-Niall vad är det(Mathilda)
-Inget(Jag)
-Jo Niall du kan inte lura mig jag ser att det är något(Mathilda)
-Jag och killarna ska åka till USA i morgon(Jag)
-Niall det är väl kul(Mathilda)
-Du fattar inte jag kommer ju va i från dig(Jag)
-Niall jag va i från dig i 2 år jag klarar mig(Mathilda)
-Vi ska vara borta i 2 veckor(Jag)
-Det är inte så mycket(Mathilda)
Jag nickar och kramar henne jag är glad att hon är så förstående det va hon när jag va med i X Faktor med men sen va jag tvungen att byta nummer då försvann Mathildas och det kan jag aldrig förlåta mig själv för att jag inte letade reda på det iegn.
*
När jag vaknar nästa morgon ligger inte Mathilda bredvid mig och jag blir orolig men sen ser jag ett bev och läser.
 
God morgon Nialler jag är och fixar en grej
kommer snart tillbaka frukost finns i köket svenska pankakor
älskar dig//Mathilda.
 

Jag skyndar mig ner i köket och där står en tallrik med pankakor jag jag blir genast glad.
Dörren öppnas och jag hör Mathilda skratta samtidigt som jag antar att hon snackar i telefon.
-Hej Niall(Mathilda)
Hon lägger fram en bok till mig och jag tittar frågande på henne.
-Du ska skriva dagbok medans du är borta så ska jag göra det med sen när ni kommer tillbaka byter vi jag läser din och du läser min okej(Mathilda)
Jag nickar och hon ler mot mig det där underbara leendet som bara hon har som ingen och d menar jag ingen kan slå.
 
Ur Mathildas perspektiv.
 
Jag har just sakt hej då till killarna jag kommer sakna dom men det ska bli ganska kul att skriva dagbok.
--------
http://www.quotev.com/story.php/1687084/99-Days-Without-You-Larry-Stylinson/1/
 
alla måste läsa den här novellen även fast den är på engelska den är såå sjukt bar och sorglig jag grätt igenom hela och läser en om och om igen och trötnar aldrig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0