Kapitel 20 Hope
Ur Bellas perspektiv.
Jag och Alva skyndar oss ner med dom stora väskorna som mamma och Paul hjälper oss ut med i bilen.
-Tack så mycket för hjälpe Paul(Jag)
Vi sätter oss i bilen och vi har fortfarande inte berättat för killarna vi ska träffa dom vid turne bussen om 30 minuter.
-Ni kan ta rummet längst bak tjejer(Paul)
-Okej(Jag)
En halv timme senare sitter vi i bussen och hör killarna bråka och man hör hur alla skriker jag tar rummet längst bak men så fort dom kommer in hitt tittar dom med stora ögon på oss.
-Sorry killar ni får ta ett annat rum Paul gav oss det här(Alva)
-Kan inte Bells flytta ut och jag flytta in(Niall)
-Nej jag bor här faktist(Jag)
-Sorry Bells inte meningen att göra dig sur jag skulle bara vilja ja du vet sova med Alva(Niall)
Alla förutom Zayn står här han kanske inte årka bråka med killarna.
-Det där misstolkade jag Niall(Jag)
Han blir röd om kinderna och säger jag menade det inte så och allt sånt.
-Killar vad snackar ni om det låter som om ni beklagar er över något(Paul)
Ur Zayns perspektiv.
Jag tog rummet som va ensamt det enda rummet jag skulle få sova själv i utan att ha någon som snacka om Bella och får mig att sakna eller ångra det jag gjort.
Niall och killarna kommer ner och jag tittar frågande på dom.
-Ska ni inte sova där uppe(Jag)
-Jag vill sova här det är de bästa rummet(Niall)
-Nej det är de där uppe(Jag)
-Det är upptaget(Niall)
-Av vilka då(Jjag)
-Bells och Alva(Niall)
Vänta är bella på bussen och ska åka med fan det här blir mycket svårare än vad jag tänkt mig att det skulle bli.
Kommentarer
Trackback
