Kapitel 17 Hope

Ur Nialls perspektiv.
 
Så fort intevjun är slut skyndar jag mig bort från tvstudion och till sjukhuset jag skiter i att byta om jag ska ju ändå inte vissa mig så mycket ofäntligt och vem bryr sig i om jag inte gör det liksom jag får se Alva mycket snabbare.
-Niall är du redan här du var ju för 5 minutersen i direkt sänd tv(Bella)
-Jag skyndade mig(Jag)
-Är du inte hungrig(Bella)
-Lite kanske(Jag)
-Jag går till kafet och köper något till dig sitt kvar här du(Bella)
Hon är värkligen omtänksam hon bryr sig i Alva och mig i alla men kanske för hon vet att Alva just hörde det jag sa.
-Hej Alva jag annar att du redan märkt aatt jag är här hehe jag menade det jag sa på tv och föresten om du flyttar in med Bella sen och det vet jag för att jag tjuvlyssna på er så tycker jag att det ska bli kul att träffa dig oftare för jag gillar dig värkligen och hoppas för hela mitt hjärta att du överlever och att koman snart är borta(Niall)
 
Två Månader senare.
 
Jag har fortfarande vart hos Alva ofta men kanske inte lika ofta som förut men minst en gång per dag och det tycker jag är duktigt gjort av mig så jag förtjänar mat på Nandos efter det besöket jag ska ha i dag.
Jag går sakta ner för trappan ut i köket för att bre mig en macka när jag märker att kylen är tom åh NEJ jag skyndar mig bort till Pauls hus för han har alltid mat och det är det som är så bra med att han bor så nära oss.
-HEJ PAUL JAG LÅNAR LITE MAT AV DIG(Jag)
-Välkommen Niall tevligt att du knackade innan du gick in i vårt hus(Bella)
-Förlåt Bella jag ska uppföra mig så fort jag ätit frukost(Jag)
-Klart du ska(Bella)
Hon ler mot mig och vi sätter oss tillsammans vid köks bordet och gör frukost innan vi bestämmer att gå tillsammans till Alva.
-Niall jag kan inte fatta att det gått 2 månader(Bella)
-Hon vanar jag lovar dig det(Jag)
-Jag av alla mänsikor borde värkligen inte vara så här orolig jag låg ju för i helvete i koma i 6 år(Bella)
Vi sätter oss i bilen och kör till sjuk huset.
Bella skuttar i förvåg in i Alvas rum men stanar med öppen mun när hon öppnat dörren jag går och ställer mig bredvid henne och öppnar munnen jag med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0