Kapitel 15 Hope

Ur Alvas perspektiv.
 
Jag hör hur dom snackar där utanför och här ligger jag i koma jippi eller inte jag fattar inte hur Bella klarade av det här i 6 år jag har redan trötnat och det värsta är att jag inte kan gör något åt det jag ka bara ligga stil jag vill att någon ska snacka med mig jag vill höra Nialls röst och hans skratt.
Jag hör hur dörren öppnas.
-Hej Alva jag snackar med dig för jag vet att du hör mig och du har blivit som en lillasyster för mig och den dagen du vaknar för jag vet att du vaknar då lovar jag dig att du ska få komma och bo hos mig istället för hos din foster familj som inte bryde sig nog mycket om dig för att komma(Bella)
Jag känner både glädje och sorg glädje för att hon bryr sig och sorg för att jag inte har en bar foster familj det viste jag redan första gången jag träffa dom.
-Du föresten jag vet hur tråkigt det är att ligga i koma därförr vet jag vad som kan muntra upp dig så du får fjärilar i magen... NIALL(Bella)
Hon har rätt bara av att höra hans namn får jag fjärillar i magen jag är värkligen kär.
-Ja du ropade på mig(Niall)
-Kan du sjunga för henne hon måste ha sjukt tråkigt(Bella)
Jag hör hur Niall sätter sig på en stol tror jag sen börjar han sjunga på Baby med Justin Bieber.
Jag känner fjärilar i magen av bara tanken av att han sitter här och sjunger för mig och bara för mig.
Jag hör hur Bella viskar något till Niall och sen hör jag Nialls underbara skratt.
 
Två timar senare så känner jag hur jag börjar bli tröt konstigt kan man sova när man ligger i koma i alla fall somna jag om det nu är möjligt.
Jag vaknar av att en gitarr spelar och sen hör jag hur självaste One Direction börjar spela på One Thing och jag vill le men jag vet att det bara är jag som vet att jag ler för ingen ser mina reaktioner om man inte viste att jag levde skulle man nog tro att jag va död.
 
Ur Nialls persektiv.
 
Det känns bra att spela för henne jag vet inte varför men jag känner på mig att hon är lycklig även fast hon inte ler eller något sånt hon visar inga reaktioner på liv men det kanske inte är så konstigt.
-Niall du jag tror du är kär(Louis)
-Tyst du vet att hon kan höra dig(Jag)
-Opps mitt fel(Louis)
Jag ler lite innan jag känner tröt heten skölja över mig jag lägger ner huvet på Alvas säng bara för att vila mig en snabbis.
 
Ur Alvas perspektiv.
 
Jag känner en beröring på min arm sen efter bara några minuter hör jag Nialls djupa andetag han har somnat bredvid mig så gulligt av han att inte ens åka hem när han är tröt.
Jag hör hur någon ppnar dörren sen hur dågon eller några bär ut Niall.
-Hej Alva killarna kör hem Niall jag har en känsla av att han behöver sova och vila men att han kommer tillbaka så fort han vaknat jag ser på han att han gillar dig och jag vet att du gillar han också och föresten du har fortfarande på dig hans keps din stora dröm som du nämnde det(Bella)
Jag blir lycklig när hon nämner det där om kepsen jag vet att det är varje tjejs dröm att bära Niall Horans keps i bara någon sekund nu bär ag den och har typ haft den i snart 10 timmar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0